Igår kväll hade jag sån träningsabstinens att jag bestämde mig för att träna själv. Det blev en stund i Tumba Centrum, men motivationen höll inte i sig på egen hand. Dessutom dök det upp nåt annat intressant… Nåväl, jag lyckades åtminstone chocka några förbipasserande när jag helt oanmält hoppade ner från parkeringshusets andra våning. Det var kul.

När jag senare på kvällen tog nästan sista bussen hemåt spelade busschauffören King of the Road. Med något uppskruvat humör var det kronan på verket.

Ibland är det inte så lätt att riva ner det gamla och skapa något nytt. Ibland är det riktigt jobbigt. Ibland lyser solen in genom det ena fönstret, ibland genom det andra. Ibland vill man bara vara någon annanstans, i en annan värld, i en annan tid, utan besvärliga bekymmer. Ibland önskar man att man kunde programmera framtiden och ta ett stort skutt tre veckor framåt.

Men ibland ser man också att det man gör kan resultera i någonting bra. Ibland kan man skapa något som är stabilt som en sten. Ibland tycker man att allt egentligen varit en bit av kaka.

Lägenhetsprojektet går framåt, men tyvärr glömde jag kameran så jag har inga bilder just nu.

Yes, idag hade min nya Canon 450D anlänt till den lokala Ica-butiken. Glad som ett barn på julafton hämtade jag min nya leksak, kopplade på mitt 70-200 och testade några bilder. Knapparna satt förstås inte där jag var van vid att ha dem, men det kan man vänja sig vid. Men när jag flyttade över några bilder i datorn blev jag förtvivlad. Förutom Canons medföljande program får jag bara RAW-filerna att fungera i XnViews thumbnailvy. Öppnar man dem större är de dränkta i rosa färg, och detsamma händer i Photomatix. Photoshop ville inte alls kännas vid filerna.

Jag köpte inte en ny kamera för att bildhanteringen överlag skulle bli krångligare, så nu får jag minsann hoppas att en lösning dyker upp på något vis. Annars känner jag mig tvungen att skicka tillbaka kameran till Dustin home, och lägga ut 70-200:an på Tradera. Det vore ju synd…

En ledsen surfis säger godnatt.

Någon tyckte jag blivit slö som inte skrivit i bloggen på ovanligt länge. Jag kan hålla med till viss del, då jag känner mig slö inom alla områden som jag inte tycker är genuint trevliga rakt igenom. Typ allt utom fotografering och Le Parkour. Att glida runt med en kamera i näven, eller att hoppa runt med skitiga nävar en vacker dag, det är underbart kul. Annars har jag svårt att hålla energi och motivation på en tillräcklig nivå.

Hur går det då med lägenhetsprojektet? Som synes räknade jag inte upp begreppet renovering i min lilla intresselista ovan, så projektet står för närvarande stilla. Inget nytt att rapportera således. Förutom att man hittar trevliga ställen att fotografera när man är ute och tränar Le Parkour. Nice.